Självbiografiska uppgifter 1977:2

Konstteoretikern Vilks började skönjas under detta år. Han var doktorand i konstvetenskap sedan 1973 och hade haft funderingar på att skriva om Jungs psykologi i förhållande till bildtolkning. Men det blev istället något helt annat: konstens definition.

 

Vilks hade vid den här tiden lärt känna Bengt Rooke och med denna outsider i svenskt konstliv hade han ett tätt samröre under ett par år. Och han hade mycket att lära av Rooke som bland mycket annat hade en konstdefinition. Enligt denna var konst rörelse som bröt mot rådande konventioner. Vid den här tiden föreföll definitionen rimlig och den blev utgångspunkten för Vilks första försök att skriva sin doktorsavhandling. Hans handledare och professor Sven Sandström ville gärna ha ett empiriskt material och detta tillhandahöll Rooke genom sina konstaktioner och happenings under 1960-talet. Hela idén var naturligtvis dödfödd. Anspråken var mycket stora, att definiera konst är ett minst sagt kontroversiellt företag och det empiriska materialet var lika självfallet otillräckligt för en så stor undersökning. Men Vilks satte igång. Han fick publicerat en artikel om sin syn på konst i Göteborgsposten den 3 juli ”Denna artikel är konst – Rembrandt är det inte”.

  konst-def-rookelit.jpg

Rookes konstdefinition överförd till klistermärke av Vilks.

 

Vilks var ännu inte klar över skillnaden mellan en deskriptiv och en stipulativ definition av konst. För övrigt är det inte så enkelt när det gäller just konstdefinitioner. Han arbetade alltså med ett projekt som var dömt att haverera men det visste han inte. Man kan inte säga annat än att hans ambitioner var originella, konstdefinitionen var något som omedelbart skulle omsättas i praktiken. Eller tvärtom, praktiken skulle omsättas i teori. Ingen har lyckats med en sådan kombination, vilket hänger samman med att det är två olika institutioner.

 

Skillnaden mellan konst och liv var aldrig stor under ”Balderupsfilosofins” dagar. Med sina goda vänner, de tre bröderna Mathiesen, firades förjul på Balderup den 17 december. Gran stals i skogen under en natt då det rådde tät dimma. Kvartetten ”Kommando Tannebaum” utförde dådet. Vid hemkomsten fann man att granen kunde beskrivas som starkt expressionistisk. Dr M. satte samman den sång som uppstått under vandringen i dimman till ett partitur.

 1977-kommando-tannenbaumlit.jpg 

Kommando Tannenbaum

 1977-julgranlit.jpg 

Den expressionistiska julgranen till förjulsfirandet

 1977-partiturlit.jpg 

Doktor M:s komposition I denna eländiga dimma

Doktorn är alltjämt en flitig kompositör, dock har tämligen få av hans arbeten blivit uppförda.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: