Självbiografiska uppgifter 1978:4

Engångsuniversitetet (sista delen)

Avslutningsanförandet hölls av Tiit Mathiesen, under denna tid betitlad konstnär:

  tiit-80-taletslit.jpg 

En sammanfattning av tankegodset vid den här tiden. Traditionsbrott var alltså en sak som betonades. Idag talar man inte om ”traditionsbrott”, termen är alltför sliten. Å andra sidan förlorar innehållet i den aldrig sin innebörd. Det är vad konsten alltid strävar efter. (Texten publicerades i Delrapport från Engångsuniversitetet på Leif Erikssons förlag Wedgepress & Cheese)

Lägg märke till meningen ”80-talets konst blir den konst vars intresse består i vad den kan utföra” och ”måste relateras till den praktiska filosofin”. Nu blev det inte 80-talets konst som fick detta kännetecken utan snarare 90-talet. Dessutom visade det sig att verkan och funktion var problematiskt. Uttalandena från Engångsuniversitetet var förhoppningsfullt idealistiska – men i alla fall intressanta. Vid den här tiden fanns det inte mycket att yvas över i det svenska konstlivet.

Som ett sista inslag i Engångsuniversitetet avhölls ett smärre utvärderingsseminarium med deltagande av Oscar Reutersvärd och Marianne Nanne-Bråhammar (1925-98), museichef för Lunds konsthall).

 reutersv-nanne-leiflit.jpg 

Leif Eriksson, Oscar Reutersvärd och Marianne Nanne-Bråhammar

 reutersvtandllit.jpg 

Oscar Reutersvärd sittande i Vilks tandläkarstol

 

En liten detalj skall tilläggas. Engångsuniversitetet hade ingen finansiering. Samtliga medverkande engagerade sig utan någon som helst ersättning.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: