Archive for December, 2007

Självbiografiska uppgifter 1998

December 29, 2007

Länsstyrelsen, som 1996 hade fått en tillrättavisning av JK genomförde ett nytt försök att få bort Nimis och Arx. I mars begärde man handräckning av kronofogdemyndigheten i Malmö för att avlägsna skulpturerna. Den 6 maj förklarade sig kronofogdemyndigheten beredd att riva eftersom fogden inte trodde på att Nimis ägdes av Christo eller att Arx var sålt till över 300 ägare. Dramat uppmärksammades stort av medierna och ledde till rubriker som ”Dagarna räknade för Vilks konst”. Men tingsrätten avvisade kronofogdens rivningskrav och ärendet överklagades av länsstyrelsen till hovrätten. Utslaget kom i december och hovrätten gick på samma linje som tingsrätten.

  Konst på hög 

Industrihögen i Kvarntorp utanför Kumla invigdes det här året som en skulpturpark. Anders Fasth är projektledare för Konst på Hög och han startade projektet tillsammans med konstnären Olle Medin. Vilks bidrag blev träskulpturen Waaaall.

 98waaaallkorrlit.jpg 

Waaaall 1998

  Rosendal, Djurgården: Trädgården och Konsthantverket. 

Landskapsarkitekterna Ulf Nordfjell och Lars Krantz stod bakom den stora trädgårdsutställningen. Vilks uppdrag var att skapa en entré, vilket blev Barockentré med falskt perspektiv.

   98rosendalentrekorrlit.jpg

Barockentré, Rosendal

  98rosendalsilvialit.jpg 

Här passerar kungen och drottningen Barockentré.

  Gräns 

Christel Jönsson var projektledare (och deltagare) för Gräns i Höganäs kommun. Utställningen fick stöd från Statens Konstråd. Medverkande konstnärer Ann Blomberg, Johnny Ewald, Lone Larsen. Dessutom Rikard Högberg som inbjudits av Vilks för att göra skulpturen Ing för en parkeringsplats i Höganäs.

 98motorvaglit.jpg 

Ett av Vilks bidrag till Gräns, 20 cm motorväg

  98ingkorrlit.jpg 

Skulpturen Ing av Rikard Högberg

   98konstn-i-granslit.jpg

Konstnärerna som medverkade i Gräns

   Ladonien 

Jazzkonsert med jazzminister Margareta Granvik blev det även det här året. Trots att regnet föll stadigt under konserten svek inte publiken.

 98-jazzktiitostaffanlit.jpg 

Hjärnminister Tiit Mathiesen och Staffan Holmin på saxofoner under paraply.

  98-jazzk-granviklit.jpg

Den sjungande ensemblen, jazzminister Granvik till höger 

  

Ett statsbesök inföll i september då, Elsebeth Gerner Nielsen, dansk kulturminister 98-01, kom på visit. Besöket blev kontroversiellt eftersom Nimis var olagligt.

 98elseovlit.jpg 

Statssekreterare Vilks med dansk kulturminister

Självbiografiska uppgifter 1997:3

December 23, 2007

Svalöf Weibull Trädgård i Hammenhög deltog Vilks i ”Konst i Växthus”. I den utställningen fanns bland andra Lena Lervik, Åsa Maria Bengtsson och Peter Tillberg.

 3weibulls-int-97-korrlit.jpg 

Vilks bidrag var en labyrint med en växt i centrum

 3weibulls-ut-ur-korr-97lit.jpg 

Genom ett hål i växthuset byggde konstnären sig vidare ut

  3garsnas-konstkompost-97-korrlit.jpg 

I Gärsnäs konsthall på Österlen utförde Vilks Konstkompost

    

Med början 1997 arrangerade Ladoniens jazzminister Margareta Granvik offentliga konserter.

 3jazzk-korr-97lit.jpg 

Artisterna förbereder sig. Inlånad sångare från Stockholm, Jan Zedenius, längst till höger sitter saxofonisten och Ladoniens hjärnminister Tiit Mathiesen.

  3jazz-publik-97-korrlit.jpg

Pågående konsert. Jazzminister Granvik till vänster i sånggruppen. Till vänster i publiken filmar filmminister Stellan Olsson.

  3wotan97-korrlit.jpg 

Wotans torn 1997

På den pedagogiska och teoretiska sidan fick Vilks från 1997 till 2003 en professur i konstteori vid Kunstakademiet i Bergen. Det här året tillsattes två sådan på 20%. Den danske filosofen Arno Victor Nielsen blev hans kollega.

Självbiografiska uppgifter 1997:2

December 22, 2007

I Falkenberg iscensattes ett större skulpturprojekt, Sculptura 97. Utställningsansvariga var Jan E. Forsberg och Johan Rosenlind. Över 20 konstnärer var inbjudna. En blandad sammansättning där man t ex finner Ivan Kafka, Rudolf Schäfer, Per Kirkeby, Peter Tillberg, Claes Hake, Pål Svensson, Calle Örnemark.

 

Sculptura 97 är en i raden av stadsutställningar med platsspecifika installationer. Liksom flera andra blev den kontroversiell för traktens invånare. En omfattande debatt utbröt men den övergick raskt också i handgripligheter. Natten mellan den 11 och 12 maj satte någon eld både på Goras och Bandolins Kökkenmödding och Vilks Ambassad. Brandkåren var först inte klar över att det var ett dubbellarm, den begav sig till Ambassad och släckte där elden. När man nådde Kökkenmödding var det för sent. Det finns en bild av branden på Bandolins hemsida.

 

För att förhindra ytterligare eldande i Ambassad lät arrangörerna begjuta konstruktionen nattetid genom att Ätrans vatten fick strila ner från toppen medelst en slang.

    1997falk-amb-overlit.jpg 

Ambassad

 

Vandaliseringen fortsatte under flera veckor mot andra skulpturer. Uppmärksamheten kring Sculptura 97 hade blivit en stor mediesak och utställningen blev känd i hela landet.

 

Under utställningstiden gjorde dignitärer från Ladonien ett statsbesök i Falkenberg.

  1997statsbesok-falk-97lit.jpg 

Statssekretaren talar, flagghållare Hjärnminister Tiit Mathiesen och Hälsominister Toomas Mathiesen.

 

Ambassad bjöd på åtskillig relationell estetik. Husägaren som bodde intill var mycket uppbragta över konstskapelsen och inkom till kommunen med en rad klagomål.

  1997falk-amb-fru-97lit.jpg 

Husägaren med sitt hatobjekt

  

Ambassad var en solid konstruktion och tanken var att den skulle stå kvar under något är efter utställningens slut. Protestvågen förde dock med sig att de ansvariga förordade ett borttagande. Vilks valde då en av honom välkänd strategi nämligen att sälja skulpturen. Ägare blev Ladoniens historieminister Torbjörn Byman. Kommunen bemötte köpet med en kreativ taktik. Ambassad flyttades genom avsågning och bogsering till norra hamnen där den på nytt ställdes upp. En god plan för att undanröja problemet men det man inte hade räknat med var att säsongens första höststorm var kraftfull. Ambassad föll i vindarna och därmed blev kommunen ersättningsskyldiga. Ett försök att resa verket med den stora hamnkranen genomfördes men detta slutade med att Ambassad förvandlades till ett gigantiskt plocke-pin spel.

 1997falk-flytt-amb-97lit.jpg 

Kranen lyfter Ambassad

  1997falk-flytt-amb-vatten-97lit.jpg 

Ambassad bogseras

  1997falk-amb-flytt97lit.jpg 

Ambassad reses

  1997falk-amb-kranplock-97lit.jpg 

Ambassad i spillror

 

Självbiografiska uppgifter 1997:1

December 22, 2007

I början av året inleddes val i Ladonien. Antalet medborgare hade nått över 1 000 och riksföreståndaren Vilks organiserade röstningen som skedde på Internet. Utfallet av valet blev Remonin Ladonien, alltså en republikansk monarki med drottningen Ywonne I Jarl och presidenten Fernando Rodrigues från Brasilien.

1997ladonien-val-97lit.jpg

 

  

Nimis drabbades av två förluster. Den 3 februari satte någon eld på 12-meterstornet AF (Ascendentens Funktion), en förlust på ca 3 ton. I april drog en kraftig stor med vindar på över 30 m/sek in från nordväst och det välbyggda Vindarnas Torn lade sig raklångt längs stranden. Men det var naturligtvis inte möjligt att lyfta tornet. Konstnären fick mycket att stå i. Arx skulle byggas vidare med all den betongtransport som det innebar. Därtill skulle två torn byggas upp på nytt.

 1997brand-97.jpg 

Vilks vid brandplatsen

 1997vind-korr-97.jpg 

Det fallna Vindarnas Torn

 1997nya-af-97lit.jpg 

Återuppbyggnad inleddes omedelbart efter branden

  

Sommarsäsongen bjöd på en rad uppgifter för byggaren Vilks. Först ut var utställningen Dendron i skulpturparken Patmos, Telemark, Norge.

 1997konstnarer-i-patmos-97lit.jpg 

I skulpturparken Patmos, från vänster Mikael Hansen, Maarit Nissilä, Gudjon Ketilsson, Vilks och Nils Aasland

  1997telemark-dendron-koloni-97lit.jpg 

Vilks bidrag, koloni (för Ladonien)

  1997koloni-mus-korrlit.jpg 

I Koloni fanns också ett museum med negativa arbeten av Gudjon Ketilsson. Vilks samlade och satte upp de virkesdelar som Gudjon högg bort när han gjorde sin skulptur.

  

Konstnären var inbjuden till Sofieros slottspark för att delta i en utställning där också Ulla Viotti och Lena Lervik medverkade.

 1997sofiero-97lit.jpg 

Vilks bidrag blev en fotbollsplan med mål av drivved där ett speciellt vänsterkryss var markerat, en träff där gav 2 mål. Under utställningstiden spelades ett VM i fotboll med hjälp av ett dataspel. Ladonien deltog i sitt första VM med ett starkt lag vilket dock blev utslaget i kvarstfinalen.

   1997sofiero-m-reine-97lit.jpg 

Projektet fick som extra tillskott en straffsparksduell mellan konstnären och den dåvarande tränaren för HIF, Reine Almqvist.

Självbiografiska uppgifter 1996

December 20, 2007

I februari kom beskedet att länsstyrelsen beslutat att inte agera vidare i ärendet Nimis och Arx. Länsrådet Gunilla Hedesten-Nordin meddelade att det nu var fastighetsägarens sak. Fastighetsägaren, Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, ville dock inte ta över ärendet. De återlämnade ärendet till länsstyrelsen som inte ville ha det.

Vilks medverkade i en utställning på Galleri Norre Port i Halmstad, Den 53:e staten, där bl. a. Thomas Broomé, Pontus Raud och Lova Hamilton deltog. Arrangörer var galleriägaren Johan Rosenlind och Maria Rydbrink-Raud som var programledare för TV-programmet Synk. Rydbrink-Raud producerade och regisserade också en film som visades detta år, Kvalster. Vilks hade en roll som galen vetenskapsman.

  1996-thomas-o-pontuslit.jpg 

Thomas Broomé och Pontus Raud i Den 53:e staten

  

Nimis fick en hemsida på Internet. Det var nu man på allvar började koppla upp sig i Sverige.

Den 2 juni proklamerades den fria staten Ladonien (Ladonia), 1 kvadratkilometer kring skulpturerna Nimis och Arx. Konstnären menade att tiden var inne för en sådan handling sedan de svenska myndigheterna gett upp sina försök att få bort de olagliga skulpturerna. Därmed kunde man säga att svensk lag inte längre hade full giltighet på platsen, den var permanent ockuperad. Konstnären utropade sig till riksföreståndare och tillsatte en rad ministrar. Till statsminister Göran Persson och till kung Carl XVI Gustaf sändes ett brev som meddelade landets självständighetsförklaring.

 1996vilksoministrlit.jpg 

Riksföreståndaren med filmminister Stellan Olsson. I bakgrunden från vänster Margareta Granvik, jazzminister, Svenborg Mellström, postminister, Kjell Mårtensson, miljöminister.

   1996-fanfar-m-johan-nilsson-och-hildalit.jpg

Johan Nilsson och Hilda Knave spelar upp en fanfar för Ladonien. Stycket komponerades av Ladoniens hälsominister Toomas Mathiesen.

  1996-riks-slar-in-ladlit.jpg 

Vilks invigningstalar

  

Medborgarskap kunde sökas manuellt på platsen om riksföreståndaren var tillstädes. Men det gick också bra via Internet. Ansökningar kom också från andra länder än Sverige, till en början främst från USA. I Texas finns också en stad som heter Ladonia, vänskapsförbindelser upprättades mellan platserna.

Årets kulturhuvudstad var Köpenhamn. Ett projekt där Vilks engagerades bar namnet Trilogi, ett landartprojekt med utgångspunkt i begreppen konst, natur, vetenskap. TICKON-parken, Botanisk have i Köpenhamn samt Brandts Klaedefabrik i Odense var platser för utställningar. Vilks medverkade tillsammans med curatorn Andreas Jürgensen i Odense. Där arrangerades en översiktlig utställning om landart. Vilks byggde en del av utställningsrekvisitan.

  1996-brandts-brolit.jpg 

Brobygge i Brandts Klaedefabrik

  1996brandts-smithsonlit.jpg 

”Robert Smithsons museum” i Brandts Klaedefabrik

  

En privatperson hade JK anmält länsstyrelsen handläggning av Nimisärendet. I november kom JK:s utslag, prickning av länsstyrelsen för passivitet och dålig handläggning. Så tvingades länsstyrelsen att ta nya tag.

En motorsågsbeväpnad marodör gjorde i början av december ett försök att såga ner Vindarnas Torn. Men eftersom Vilks inte bygger med specifikt bärande punkter var det svårt att hitta rätt. Sågningen hade slutat i en av Vilks många spikfällor.

 1996-vind-o-wotlit.jpg 

Vindarnas Torn 1996

  1996wotan3-96lit.jpg 

Wotans Torn 1996

Självbiografiska uppgifter 1995:2

December 18, 2007

På teorisidan hann han också med ett och annat. En artikelserie i Sydvenska Dagbladet behandlade samtidskonsten i 6 delar (2.7, 5.7, 7.7, 9.7, 12.7 o 15.7). Dessutom producerade han en bok, Konstteori. Kameler går på vatten, Nya Doxa.

 

Naturjournalisten och ekosofen Jan Danielson var anhängare till Vilks projekt. När han under hösten besökte Kullabygdens Ornitologiska Förening (där man inte var särskilt förtjust i konstnären) för att se på fåglar ute vid Kullens fyr, gjorde han också ett reportage om Vilks.

 1995vilks-av-j-danielsson-95lit.jpg

Vilks fotograferad av Jan Danielson

  

Efter sin sejour i Stockholm fortsatte Vilks att föreläsa på Kunstakademiet i Oslo. Uttalade meningsskiljaktligheter var ingalunda något ovanligt på Kunstakademiet, men den här hösten kulminerade motsättningarna mellan lärare och elever gentemot rektorn Jan Åke Pettersson. Hans förslag om att upprätta två nya professorer i figurativa tekniker hade genomdrivits av utbildningsminister Gudmund Hernes. Ett rätt egendomligt ministerstyre rådde alltså i Norge. Professorerna i figurativa tekniker blev också upprättade men utan Odd Nerdrum och Per Ung som var Petterssons huvudkandidater. Professurerna tillsattes endast en gång.

  1995oslo-95lit.jpg

En del av oppositionen mot nyordningen på Statens Kunstakademi, från vänster Stian Grögaard, Ingrid Book, Staffan Schmidt, Vilks, Michael O’Donnell.

 

Under årets sista månader hade en val förirrat sig in i Skälderviken (Helsingborgs Dagblad 951130). Troligen var det en vikval. Konstnären såg den vid flera tillfällen när han arbetade med sina skulpturer.

  1995arx-o-nimis-95korrlit.jpg

Arx 1995

 1995nimis-vind-95korrlit.jpg 

Vindarnas Torn 1995

Självbiografiska uppgifter 1995:1

December 17, 2007

Ett nytt större tillskott till Nimis skapades av den flitigt betongarbetande men också snickrande konstnären; Vindarnas torn. Tornets byggdes med spiraltrappa och blev upp emot 15 m.

 1995vindarnas-94-95lit.jpg 

Vindarnas torn 1995

 

Överklagandet av domslutet mot Arx ledde inte till några framgångar för Vilks. Hovrätten och HD fastställde tingsrättens tidigare dom på 100 dagsböter. Länsstyrelsen var beredd att gå igång med borttagandet. Byrådirektören Lars Knutsson vid miljöenheten skrädde inte på orden: ”Det enda som är säkert är att nu ska de bort. Det är en skam för svenska naturvård och egentligen är markägaren i sin fulla rätt att plocka bort dem redan idag”

”Länsstyrelsen har aldrig imponerat på mig. Den har alltid agerat klantigt och kommer inte att få till det nu heller”, kommenterade konstnären. (Arbetet 950216)

 

Som redan nämnts ordnade Vilks en försäljning av sidorna i Arx vilket förde med sig att det fanns mer än 300 olika ägare. Detta komplicerade på ett oöverskådligt sätt alla försök från myndigheternas sida att kontakta dessa ägare med krav om borttagning.

 

I oktober kom det nya propåer från myndigheterna. Länsrådet Gunilla Hedensten-Nordin berättade för Helsingborgs Dagblad (8.10) att frågan om Arx skulle utredas ytterligare: ”Utifrån min erfarenhet bedömer jag det som ett svårt juridiskt problem”, sade länsrådet.

  

Medierna rapporterade en hel del om Vilks och sådant håller ofta vandaler aktiva. Arx fick vid ett flertal tillfällen besök av slägghamrande besökare. Allt blev dock med största omsorg återställt.

 1995konstmassan-95lit.jpg 

Genom Galleri Dialog i Stockholm ställde Vilks ut på Konstmässan i Sollentuna.

  

Under sommaren var det dags för byggentreprenören Vilks att ge sig iväg för att konstruera.

   1995kristianstadlit.jpg

Tornbygge med danska och svenska konstnärer och konstelever i Kristianstad.

 1995gote2lit.jpg 

Dr. Kants sublima torn. Deltagande i Trädgårdsföreningens skulpturutställning i Göteborg.

 1995babel-torn-bror-hjort-95lit.jpg 

Babels torn, Bror Hjorts hus i Uppsala.

 1995textus-95lit.jpg 

På landartparken TICKON hade konstnären byggt Textus 1993. Nu var det dags för en omfattande utbyggnad. Bilden visar den nya versionen 1995.

 1995mue2-95lit.jpg 

MUE (Mobil Utställnings Enhet), i detta projekt utförde Vilks en skulptur alldeles intill den starkt trafikerade Carl Berners Plass i Oslo.

 

Självbiografiska uppgifter 1994:2

December 15, 2007

Nu var det dags för förhandling i tingsrätten rörande stenboken Arx. Den 13 juni samlades konstintresserade och andra för att övervara den rättegång som utannonserats som teaterföreställning.

 statsteat-annonslit.jpg 

Annons i HD. Annonsen förde med sig att intresserade ringde till tingsrätten för att beställa biljetter (Helsingborgs Dagblad 940613).

  

Rådmannen Roger Backman kunde se att salen var fullsatt och att korridoren utanför också var full. Statsåklagare Leif Pihlsgård yrkade fängelsestraff eller åtminstone strängt bötesstraff. Enligt min mening genomförde båda sina skådespelarprestationer på ett förtjänstfullt sätt. Av allt de gjort som gärning skulle denna dags händelse vara det som de blev ihågkomna för. För Pihlsgårds del finns dock ytterligare ett avtryck i fiktionens värld.

 

Vilks advokat Erik Norman framförde i sin slutplädering att Arx kommer att bli en del av vår kultur i framtiden, liksom hällristningar och runstenar. Då hade redan Vilks två vittnen framträtt med grandiosa prestationer, först Lars Nittve (vid den här tiden chef för Rooseum), som hävdade att det fanns ett starkt stöd för Arx i konstvärlden och sedan filosofen Arno Victor Nielsen, mannen som har en oväntad synpunkt på alla frågeställningar.

 vilks-o-arno-tingslit.jpg 

Vilks med Arno Victor Nielsen på tingsrätten i Helsingborg

 

Nå, allt detta var bara kattens lek med råttan. Åklagarsidan satt med de juridiska korten. Då den fällande domen mot Nimis (1986) vilade på svaga grunder, hade lagstiftarna utarbetat ett tillägg i lagtexten (”Lex Nimis”) som innebär att ”varje form av anläggning eller uppställning av för reservatet främmande föremål är förbjuden”. Med denna juridiska förstärkning dömdes Vilks till 100 dagsböter à 100 kr. Men böterna var inget större problem. Boken Arx hade 352 sidor och konstnären sålde sidorna för 100 kr styck. De var lättsålda. Särskilt attraktivt var att köpa en sida med sjöutsikt.

 

I Expressen (940615) skrev Helena Milstam en mycket läsvärd recension av Statsteaterns föreställning ”Som vore det verklighet”. ”…domaren framförde sin roll med bravur, egensinnig och argsint. Åklagaren däremot föreföll oengagerad och övertygade inte alls med sin slappa retorik” /…/Advokaten var både elegant och vältalig när han vädjade till det sunda förnuftet och påminde om det principiella samtycke till verket som tycks finnas från allmänhetens sida. ’Vilks kommer inte som någon tjuv om natten utan arbetar öppet’, sade han. /…/ Den anklagade dömdes till stränga dagsböter och därmed föreföll han ganska nöjd. Det betyder en fortsättning på tragedin med komiska inslag, och stjärnan mottogs med stående gratulationer. ’Til lycke, for kunsten’, ropade Nielsen.”

 

Dan Jönsson, numera DN:s kritiker, skrev en artikel ”Lagen om konstens jävlighet” i GT/Kvällsposten (940616): ”Med sina verk vid Skälderviken har Lars Vilks skapat den symboliska plattformen för ett anarkistiskt underminerande av de ortodoxa strukturerna inom både konst och samhälle – en karnevalisk narrspegel vars effekter tycks i det närmaste outtömliga (och bland vilka åklagarens rubricering av Arx som ett ’återfall’ framstår som en av de komiska höjdpunkterna). Jag är glad att någon lyckas använda konsten på det sättet – också om det måste ske i ett naturreservat. Lagens långa näsor är lustiga att se.”

 

I november genomförde Vilks tillsammans med arkitektstudenter från Tekniska Högskolan i Lund ett byggprojekt på stortorget i Lund. Tillstånd hade inhämtats men det dröjde inte många minuter förrän en polisbild körde upp på torget och frågade vad som försiggick. Men saken var i ordning och sedan blev det bygga av. I ett enda mäktigt byggpass sköt ett torn i vädret. Det fick sedan stå kvar under några dagar innan det flyttades till Tekniska Högskolan där det stod under några månader.

 lund-stortorgetlit.jpg 

Konstruktion utan titel på Stortorget, Lund (lägg märke att “utan titel” här inte är en titel)

  

Det här året skrev Vilks boken Nimis och Arx som givetvis utgavs av Nya Doxa.

  vilks-av-hasse-plit.jpg 

Vilks 1994. Foto av Hasse Persson

  

Självbiografiska uppgifter 1994:1

December 15, 2007

Innan 1994 tar vid kan det nämnas att i december 1993 mottog Vilks tidningen Idags (de under 1990 – 95 sammanslagna KvP och GT) kulturpris, Davidpriset. Priset utgjorde en bronsslunga av Thure Thörn (1999 skulle Thörn och Vilks för en kort tid förenas på Föreningstorget i Eslöv) och 15 000 kr. Kulturchef Ingrid Elam delade ut priset där också Nya Doxas förläggare David Stansvik och Vilks tidigare handledare professor Sven Sandström var närvarande.

 

Fotografen Hans Johnsson hade tagit bilder av 21 sydsvenskar och dessa sammanställdes till en bok. Vilks lyfter sten i sin bild förespeglande att han arbetar med stenboken Arx.

 johnsson-hans-vilks-boklit.jpg 

Vilks i stentagen, foto Hans Johnsson

 

En av de sista striderna mellan det moderna och det postmoderna utbröt vid årsskiftet på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm där Vilks var t f professor. Teoritjänsten skulle tillsättas och den något otidsenliga kommitté som utsetts bestod av Ulf Linde, Harald Lyth och Sten Åke Nilsson. Rektorn Olle Kåks var en inbiten modernist men då den postmoderna falangen med Lars O Ericsson i spetsen gick till motangrepp fick han och skolan kasta in handduken. Tillsättningen blev uppskjuten.

  john-peter-94lit.jpg 

John Peter Nilsson föreläser om manlighetsprojektet på Konsthögskolan inbjuden av Vilks

  anders-olsson-94lit.jpg

Och här är det Anders Olsson som talar om melankolin

 arx3elveret94lit.jpg 

Stenboken Arx skulle enligt förlaget utges i 50 ex. Men det blev endast 3. Här ses ex 3 på gamla elverket i Helsingborg utförd i samband med en utställning.

  arxpocketlit.jpg 

Arx, stor och otymplig, kom också ut i pocketformat på Nya Doxa. Här ses den tillsammans med några andra böcker från förlagets utgivning.

 

Självbiografiska uppgifter 1993

December 12, 2007

Vilks lärargärning i Oslo hade 1992-93 inneburit att han skött teoriundervisningen. Under läsåret 93-94 förflyttade han sig till Konsthögskolan i Stockholm som t f professor i konstens teori och idéhistoria. Hans samarbetspartner blev Maria Lind som under samma period var skolans konsthistoriker.

 

På försommaren drog konstnären till Langeland i Danmark. Ett ambitiöst företag drogs igång: Tranekärr International Centre for Kunst og Natur, ”TICKON”. Initiativtagare var konstnären Alfio Bonanno. I slottet Tranekärrs park fanns det stora området för landartprojekt. Bland de många deltagarna fanns David Nash, Jörn Rönnau, Allan Sonfist, Andy Goldsworthy, Nils Udo.

 1993textuslit.jpg 

Vilks bidrag till TICKON, Textus

  

Det kom att handla en hel del om Arx. Rättegången skulle ha ägt rum under sommarsäsongen men blev uppskjuten. En oväntad vändning var att den väldiga betongkolossen publicerades som bok på bokförlaget Nya Doxa i Nora. Förläggare David Stansvik ansvarade för utgivningen.

 1993vilkspaarxlit.jpg 

Vilks i boken

 1993vilkslaslit.jpg 

Konstnären läser i sin skrift

  

Helsingborgs Dagblad gjorde en intervju med myndighetsföreträdarna den 12 november. Här är några utdrag:

 

”Det går att döma Lars Vilks för att han har uppfört Nimis och det har också skett, säger regionåklagare Leif Pihlsgård. Han kommer även att så småningom dömas för Arx.

Men domen gör inte att byggnaderna försvijnner eftersom Vilks i ett lämpligt ögonblick överlät Nimis till någon kufisk person i Amerika. Detsamma kan han göra med Arx.

 

Länsstyrelsen kan själv ta bort det på ägarens bekostnad. Men även då måste man första förelägga ägaren att inom en viss tid ta bort det, annars tas det bort genom samhällets försorg och kostnaden tas ut av ägaren.”

 

Tidningen vänder sig till byrådirektör Lars Knutsson på länsstyrelsen: Varför river ni inte Nimis på det sätt regionalåklagaren föreslår?

 

”Jag kände inte till denna möjligheten och ska kontakta våra jurister om saken. Men det blir fortfarande svårt att få tag på ägaren.”

 

”Vi har ett arbetslag som jag skulle kunna skicka ut i morgon. De skulle kunna slå sönder Nimis med släggor och elda upp det på platsen. Det skulle inte bli så dyrt.”

 

”Varför gör ni inte det?”

 

”Vi måste först veta att vi inte går något olagligt.”

 

”Men vad vi än gör i sammanhanget kommer det att bli väsen.”